2012-10-02
22:21:22
att passa in. skriva av sig. försöka må bättre.
Just nu, känns det som inget går min väg. Det är bråk lite här och vart så måste börja tänka om, jag drar mig hellre undan och är tyst, bara lämnar rummet, går upp till min säng och gråter en skvätt. Det känns som om jag fr ut mer av det för stunden istället för att skrika.
Ibland känns det som om jag inte hör hemma här på jorden, falköping, slutarp, inte någonstans. Det är precis som om jag kommer från den mest avlägsna månen i rymden. om det inte blir bättre med allt vet jag inte vad jag gör.
R's sms är en av de saker som lyser upp min dag, men det är väl för att han inte dömer mig, just för att han inte känner mig såpass väl. Sen finns mina älskade grisar som alltid får mig på bra humör, ser alltid när jag är nere och finns där om jag behöver.
vissa val kan få en att mista en persons tillit och det tar tid att bygga upp det igen.
det har hänt ett flertal gånger och jag förutspår att det inte är slut än, även om man alltid kan hoppas.
So far away, but still so near
The lights go on, the music dies
But you don't see me standing here
I just came to say goodbye
I'm all messed up, I'm so out of line
Stilettos and broken bottles
I'm spinning around in circles
The lights go on, the music dies
But you don't see me standing here
I just came to say goodbye
I'm all messed up, I'm so out of line
Stilettos and broken bottles
I'm spinning around in circles
I keep dancing on my own
Kommentera inlägget här:
